Återbesök och väntan på provsvar

Imorse var vi alltså på återbesök till kliniken, och allt stod till synes rätt till. De lyssnade på hjärtat, kände och klämde och tog blodprov. Nu väntar vi bara på de slutgiltiga svaren och jag hoppas hoppas hoppas att de hör av sig idag. Och att allt är som det ska. Att bara få ta en promenad vore så himla skönt. Visar det ingenting är det dock hur som helst ytterligare en månad i koppel som väntar. En hel månad. Först trodde jag att hon menade en månads vila totalt, alltså med de två föregående veckorna inkluderade, men så var ju inte fallet. Självklart är jag obeskrivligt tacksam över att hon ens är vid liv, det hade ju trots allt kunnat gå så mycket värre. Men för en halvårsvalp vars höjdpunkt i livet är att få löpa fritt känns en månad som en väldigt lång tid.

Edit 1: 
Vi tog en smygpromenad på cirka tio minuter och jag säger bara; tåålamoood. Vild valp med nosen i backen och en vimsig matte som knappt kunde hålla reda på sina egna fötter. Lagom ringrostiga, haha.

Men som sagt, det hade såklart kunnat sluta helt annorlunda. Och vi ska väl inte ropa hej riktigt än utan istället hålla tummar och tassar för det slutgiltiga provsvaret. Visar det nu ingenting mjukstartar vi med att lära känna vårt blivande träningsgäng på klubben, för något roligt måste vi ju unna oss!

Edit 2:
PROVSVAREN VAR KLOCKRENA!!