Välkommen sol och framskridna valpplaner!

Äntligen lite sol och värme! Som vi har längtat. Även om Wilma är en pigg och positiv krabat så krävs det ganska mycket övertalning innan vi kommer iväg på våra promenader i mörker, kyla och snålblåst. Idag har hon dock fått springa naken i det härliga vädret och lyckan visste inga gränser. Fantastiska lilla stolla. Träningen har däremot fått stå till sidan ett tag. När vi gav oss ut häromdagen upptäckte vi att gräsplanen mer eller mindre förvandlats till en sjö, och även om vi höll gott mod och försökte göra det bästa av situationen var det faktiskt inte roligt att klafsa omkring med dyngsura skor och blöta tassar. Istället har jag plockat fram pappret vi fick från kursen med tips på olika trick att lära hundarna, så det ska vi grotta ner oss i framöver. Inomhus.

En annan rolig nyhet är att planerandet av valp går framåt och det med stormsteg. Kanske finns hon till och med redan där ute och väntar på oss. Jag hoppas verkligen det i alla fall (och om lite drygt två veckor får vi veta). Det slutliga valet föll faktiskt på en svart liten mellanpudel och kom till lite av en slump. Jag har hela tiden haft ett mycket gott öga till pudeln, som har alla de egenskaper jag uppskattar, men avskräckts lite av pälsvården. När jag sedan kom över den aktuella kenneln och de hade en tik kvar som verkar passa mina förhoppningar, om en lovande tränings- och tävlingskompis, som handen i handsken så kändes det liksom bara så rätt på en gång. 

För mig har dessutom valet av kennel varit lika viktigt som någonting annat. Med de erfarenheter jag har idag letade jag efter en personlig kennel som avlar på kvalitet före kvantitet. Som värdesätter fortsatt kontakt med sina valpköpare och har stort intresse för att placera rätt valp i rätt hem. De testar sina hundar både veterinärt och mentalt och bedriver en långsiktigt medveten avel. Den här kenneln hade allt det där, och de var även villiga att hålla på tiken tills vi kunde komma och hälsa på i samband med leverans. Det är trots allt en bit att åka, och inget är beslutat innan vi träffats personligen. Skulle det sen vara något som inte stämmer så kanske vi åker hem utan hund, men då får det ju vara så. Det viktigaste är att det blir bra och det är vi alla överens om.

Och ju mer jag smakar på det, desto bättre känns det, och jag ser så himla mycket fram emot att kanske snart bli med valp igen. Extra fint att det blev såhär med tanke på min allergiska lillebror. För trots att vi inte längre ens bor i samma stad så vill jag verkligen att det ska funka med honom också, och det var även en av anledningarna till att jag fastnade för italienaren från början. Med Wilma gick det över förväntan, och efter att han vant sig kunde de till och med brottas tillsammans på hallmattan. Mina hundar är trots allt min familj, och jag vill att resten av den ska kunna få ta del av den glädje det innebär att ha hund.

Innan solen tittade fram på riktigt och täcket åkte av.