Kurstillfälle två!

Igår var vi uppe på klubben för kurstillfälle nummer två, vilket den här gången hölls under mycket störning. Allt från larmande bilar till bruksekipage som tränade skall. Klurigt tyckte Esther som hade fullt sjå med att hålla koll och sortera alla intryck. 

Vi fick dock till läggande från stående, rakt och fint och stadigt. Tidigare har vi bara tränat från sitt, men fick tipset att göra det från stående för att undvika att det blir en kedja varje gång. Ligg betyder ligg, oavsett. Så duktig!

Sedan gick vi igenom raka sättanden i fotposition. Rörig matte resulterade i studsig hund, men när vi fick koll på grejerna trillade polletten äntligen ner. Jätteskönt och nu vet jag hur jag ska träna in detta. Behövde väl bara de rätta verktygen för att kunna kommunicera lite bättre, och när jag gör rätt och är tydlig så följer Esther med utan konstigheter. Såklart...

Till sist tog vi en gemensam promenad och tränade på att gå tätt men lugnt och trevligt i grupp. Promenera kan vi minsann så det var ju faktiskt inga konstigheter. Hon är otroligt obrydd i såna situationer. Visst vill hon gärna prata lite med kompisen som går bredvid, men att hon har en vrålande rottweiler i rumpan bekommer henne inte. Stabil liten pudelfröken den där.

Slutsats. Jag som förare behöver bli bättre på att vara tydlig och kommunicera "renare" med min hund. Jag behöver vara mer medveten om vad jag vill åstadkomma med mina signaler. Jag ska vara noggrannare med vilket beteende jag belönar och ställa mer krav, för att hunden på så vis ska kunna vara säker på vad jag faktiskt vill och inte behöva gissa hela tiden. Det låter ju som självklarheter, men när man väl står där och viftar är det synnerligen lätt att tappa minnet för en stund.

Och Esther, hon är minsann en duktig hund!

Esther hos doktorn!

I onsdags promenerade jag och flickorna till farbror doktor, något som båda två tycker är ett ganska trevligt äventyr. Esther var jätteduktig på bordet och han lyssnade länge och väl på hjärta och lungor, samt klämde och kände på hela henne utan att hitta något konstigt som skulle kunna orsaka hostan. Allting såg ut och lät hur fint som helst. 

Vi fick i alla fall med oss ett recept på ögondroppar då hon haft lite irriterade ögon (vilket vi också sökte för) och antiinflammatorisk smärtlindring som skulle hjälpa mot både ögon och eventuell hosta. Om problemen kvarstår ska vi återkomma för att göra en röntgen av lungorna, så nu håller vi tummarna!

Härlig påskhelg!

Vilken härlig påskhelg vi haft! Underbart väder och soliga promenader. När det är så här fint ute har jag passat på att ta ut tjejerna en och en på långlina, både för att de ska få chansen att röra sig fritt och få hela min uppmärksamhet. Det syns verkligen hur roligt de tycker att det är att få vara själva med matte ibland, och så stärker det relationen något enormt. Även om vi har stora och fina grönområden precis utanför så är linan ett måste då det kryllar av vildkaniner, motionärer, barn, hundar och hästar. Sen är det ju faktiskt inte tillåtet att ha hundar lösa nu, så linan är ett gott alternativ.

Med självständiga Wilma fokuserar vi mest på att hon ska vilja ha uppmärksamheten på mig. Lite parkour, godissök och trickträning. Igår hade vi åskådare av en kille med goldenvalp, och även om hon var nyfiken så var hon aldrig intresserad av att hälsa. För drygt ett halvår sedan hade det varit omöjligt. Hon är dessutom i löp just nu men verkar inte särskilt påverkad. Lite mer intensivt uppmärksamhetsökande bara, men det är ju heller inget konstigt när det kommer till henne.

Esther har kommit in i en period då det är liiite svårt att fokusera när omgivningen är så spännande, samt att hon har svårt att varva ner emellanåt. Tillbaka till valpstadiet och tvångssövning med andra ord. Det gäller ju trots allt att kunna vila också. Vi har tränat stanna kvar, inkallningar och lite byteslekar och trots svårigheter med koncentrationen är hon duktig. Hon har dock börjat hosta natten efter ansträngning, dvs efter att hon sprungit löst och busat med Wilma. Koppelpromenader och några repor utan sällskap är inga problem, och hon är pigg som en lärka utan problem med andning eller liknande. Vi ska dock in till veterinären imorgon så får vi se vad de säger.

Koppelträning som har gett resultat!

Egentligen skulle Esther och jag varit på kurs igår men det blev tyvärr inställt då vår instruktör fick förhinder. Jättetråkigt såklart, men istället har vi ägnat oss åt att utforska nya promenadvägar. Vi har gott om jättefina slingor, även om vi ibland får vända när vi irrat bort oss alldeles.

Flickorna har dessutom blivit riktigt duktiga på att gå i koppel. När vi bodde i Växjö var vi bortskämda med skogen och enorma kohagar precis runt knuten, så det blev liksom inte särskilt mycket koppelträning. Nu har de dock lärt sig att vid kort koppel går man snällt vid varsin sida, och med långt koppel är det okej att nosa och uträtta andra ärenden. En bra kompromiss anser jag som tycker att bägge delarna är lika viktiga.

Vi kan dock sakna möjligheterna att springa och busa fritt så som förut. Det var verkligen guld värt, och nu får vi istället ta oss iväg eller hålla oss till de närliggande rastgårdarna. Nu har vi å andra sidan en kvarts promenad till brukshundsklubben vilket för mig är rena rama lyxen. Så ja, jag antar att man faktiskt inte kan få allt...

Allmänlydnad och äntligen ny frisyr!

Igår började allmänlydnadskursen jag och Esther går på, och det var ett lyriskt ekipage som skuttade hem från klubben två timmar senare. Det finns inte ord för hur roligt det är att jobba med denna lilla pudel! Vår instruktör tävlar själv elitlydnad så nu ska vi drillas ordentligt från början, och jag tror att detta kan bli jättebra.

Klippt har hon dessutom blivit och skötte sig så fint på trimbordet. Mycket beröm för hur snäll och go hon är (vem blir inte förälskad liksom) samt för välklippta klor. Nöjd matte och glad hund!

Pudelnationalen?

Första veckan i juni går pudelnationalen av stapeln i min gamla hemstad, och jag som tidigare bara gått i tankar på att vara åskådare funderar nu på att ställa Esther istället. Vi är ju ändå där och hon går fortfarande i valpklass, så det vore faktiskt himla kul. Hennes matte blir dock nervös av bara tanken och hade kanske inte riktigt planerat utställningsdebuten redan då. 

Så nu letar vi ringträning och mindre utställningar i närheten för att kanske kunna se och lära innan det är dags. Vi har ju två månader till att öva och hon travar på fint i vänstervarv samt ställer sig helt okej. 

Men ja, får väl ta mig ett snack med lilla fröken pudel och se vad hon tycker om det hela! 

Vi är igång!

Nu så, efter en vinter med flytt och kennelhosta har vi äntligen kommit tillrätta och igång. Hundarna är nöjda och glada, vi utforskar nya promenadvägar och undviker att jaga kaniner (det KRYLLAR av dem här). 

Stackars Esther är till följd av hostan fortfarande oklippt, men har tid hos frisören på fredag. Dagen efter att vi påbörjat vår allmänlydnadskurs på klubben... men så får det väl vara. 

Wilma har som jag tidigare nämnt varit lite stel i bakkärran, men kändes igenom av veterinären i samband med vaccination och det är bara muskulärt. Skönt! Nu ska jag leta upp en bra fysioterapeut så blir det nog ordning på vår lilla sprinter också!

Mina hjärtan!