Pudelfräset har gjort MH!

Som vi väntat på denna helgen och detta äventyr! Båda tjejerna har fått en dag var, men jag tänkte redogöra för en i taget, annars blir det väl en hel novell. Esther får bli först ut med sina bravader!

I lördags började vi nämligen med att lämna över Polly till snälla Mai som fått det ärofyllda arbetet att passa henne över dagen. Sen tog Esther och jag tåget till Göteborg för att göra MH tillsammans med kennelfamiljen. Så mysigt att få ägna all uppmärksamhet åt min fantastiska pudeltjej, och så himla roligt att få träffa alla de andra. Det händer ju inte så ofta.

Esther genomförde MH:t på det sätt jag hade kunnat tänka mig. Fnattade omkring en del, lekte bra, hade mycket jakt i sig, lite dålig på passiviteten, viss ljudkänslighet med kvarstående rädslor och hotbeteenden mot spökena. Tuff tjej som först stod allra längst ut i kopplet och vrålade, och som när jag gick ut för att följa med och hälsa på ena spöket istället sprang fram och skällde ut det andra. Rädslorna upplever jag dock inte i vardagslivet. Visst kan hon vara misstänksam mot något hon uppfattat som obehagligt men det sitter inte kvar i henne på något sätt när vi gått vidare. Kan också ha blivit något påverkad av polisens övningsskjutbana som låg precis jämte klubben, från vilken de pepprade konstant. Alltså, verkligen konstant. Vet inte om det blev mer psykisk press då. Hur som helst så fick hon en etta på skotten sen, inga problem där.

Det var i alla fall en intressant upplevelse, och lite har jag ju med mig att fundera på. Ytterligare en erfarenhet för mig, särskilt att gå med de andra ekipagen, och något jag tycker är viktigt att göra för aveln. Våra uppfödare gör ett oerhört gediget avelsarbete, och jag vill såklart bidra med det jag kan för att föra världens bästa ras framåt!