Min ledsna lilla Wilma

Det är jobbiga tider för lilla Wilma. Lilla Wilma som inte alls vill gå ut i blåst och kyla och slask och rusk. Lilla Wilma som mycket hellre stannar hemma under täcket. Tar sovmorgon hela dagen. Det är jobbigt för lilla Wilma som helst av allt vill åma sig för snygga killar, typ den där silvriga storpudeln med de långa benen som vi passerade häromdagen. Jättesnygg var han. Så himla ståtlig! Lilla Wilma tyckte att han skulle följa med oss hem men det tyckte inte matte, så det är jobbigt för lilla Wilma. Det förstår ni säkert. 

Ja, det är jobbigt för Wilma för Wilma löper och livsgnistan går liksom lite på sparlåga. Hon har knappt velat springa på en vecka, något som annars hör till den dagliga rutinen och favoritsysslan, så nu gäller det för mig att hitta på andra saker som är roliga. Det går ju att få igång henne, och när hon är glad blir det så mycket trevligare för oss allesammans. 

Idag har vi exempelvis börjat dagen med att strosa planlöst i skogen i en och en halv timma. Vi går en stund, tar en paus, går lite till och så vidare. Även om vi är bortskämda med fantastiska promenadstigar är det så himla nyttigt att vika av från dem ibland. Särskilt för valpen som utvecklar kroppskontroll, styrka och smidighet men även för Wilma som i lugn takt får jobba med hela kroppen. Så himla härligt att dessutom bara få vara. Att inte ha bråttom någonstans. Skönt!

Efter lunch tog vi en kortare sväng över ängarna och jobbade istället lite. Wilma älskar att få göra trick för en godisbit, och blir så himla mycket gladare av att få en liten uppgift. Inga särskilda krav, bara sådant som hon kan och är duktig på. För tillfället är "dansa" favoriten, dvs snurra på bakbenen åt det hållet jag visar. Så då gör vi väl det då, och till och med Esther har tagit efter! Lillan fick dock träna mer fotgående vilket hon briljerar på. Hur hon har lyckats hitta den perfekta positionen från början samtidigt som hon är så otroligt stadig är för mig en gåta, då allt jag har gjort är att förstärka kontakten. Vips så var det bara där, nu är det upp till mig att lägga på ett kommando och utveckla vidare. Älskade valp!

Resten av kvällen har de fått tugga ben i ett par timmar och sedan sovit. Inte för att jag på något sätt har tolkningsföreträde, men jag vågar nog påstå att de är ganska nöjda med sin söndag ändå. 

Trots att det är jobbigt för lilla Wilma.