Dåliga resultat, bra känsla!

Idag har vi gjort våra sämsta rallyresultat någonsin. Esther på 47 poäng och Wilma på 26(!!) poäng. Ingen av hundarna ville lägga sig i det kalla och blöta gräset och Esther vägrade till och med att sitta innan vi gick in på banan. Jag bestämde mig för att göra det bästa av situationen och om ingenting skulle fungera så var planen och göra några bra moment och sen utgå. 

Men när vi väl startade så fick vi till en fantastisk känsla. Visst satte hon sig långsamt och låg inte över huvud taget, men fokusen var bättre än någonsin tidigare. Pigg och följsam med en fin attityd och inget nosande. Hon var allt bra grym, min lilla pärla! Så bortser man från att vi fallerade totalt på flera moment så var det vår absolut bästa runda. Jag är grymt nöjd. Nu ska vi se till att träna i blött gräs!

Wilma var ofokuserad och jag skulle nog ha lagt upp hennes förberedelser bättre. Esther startade som nummer fem och Wilma som nummer tolv, men det var tre strykningar mellan oss och jag fick inte byta, så det var alltså bara tre ekipage däremellan. Så med facit i hand skulle jag haft henne ute och redo tidigare. Det är dock roligt att tävla med henne då det är helt prestigelöst. Vi har inga som helst krav utan är med för att det är kul och för att hon också ska få jobba lite. Hon kan ju, och vi har tränat på detta från att hon var valp, så det är bara att vara glad för de gånger det fungerar. Allra bäst tycker hon dock om att få ligga på sin filt i solen, bli gosad med och kunna titta på de andra som travar omkring. Världens bästa maskot! 

Så vi gjorde våra sämsta resultat men jag är trots detta så himla nöjd och vi har nu två tävlingar och tre starter kvar i år. Sen är det ju faktiskt så, att när vi kommer hem och får ge oss ut på en promenad i sommarvarma oktober och hundarna är precis lika lyckliga som alltid, då är alla dåliga resultat i världen som bortblåsta. Jag är så tacksam över mina små kompisar som (nästan) alltid ställer upp på vad vi än hittar på för tokigheter.